'

Ibland känner mig sig lycklig, ibland känner man sig deprimerad.
Oftast så visar jag inte om jag är olycklig, jag är ingen sån person. Många ser mig nog som en glad tjej men även en tjej som står för det hon säger. Måste få berätta en sak.. som jag hållt inne..

När min morbror blev sjuk så kom det verkligen som en chock. Han var min bästavän.. även fast jag inte träffade han sista tiden. Han hade haft lite otur med cancer och sådära men blivit botad eller vad man nu säger? Sen så en dag så har han ont i magen och levern hade gått sönder typ.. och två dagar dör han. Och det kom ännu som en chock. Jag blev sjukt jävla ledsen.. inombords. Men jag kunde inte gråta, jag kan knappt gråta.

Jag gick till skolan nästa dag som vanligt när han hade dött.. jag ville inte fatta att det var sant. Jag fattade inte ens på begravningen att han var död. Jag träffade hela min släkt där, och jag sa inte hej till en enda? Men jag hade stängt av mig. Mina känslor inombords grääät men på utsidan var det bara svart. Kan ni tänka er att jag inte grät åp min morbrors begravning?.. Men jag kan verkligen inte gråta..

Min bror viskade i mitt öra när vi satt där på begravningen
- Mimi , är det verkligen Yngve som ligger där i? Han är väl inte så lång.
Både mamma och jag skrattade till faktiskt.. men mebn..

Det fick mig också att tänka till.. att han mår ju bättre där uppe. Han är med mig i min vardag varje dag, jag bara vet det...